Om Umeå stads historia 1588-1888. Av Birger Steckzén enligt uppdrag av Umeå stad av Birger Steckzén

Umeå stads historia genom tiderna

Boken Umeå stads historia 1588-1888. Av Birger Steckzén enligt uppdrag av Umeå stad utforskar Umeås utveckling från stadens grundande fram till slutet av 1800-talet. Den är indelad i tre huvudperioder, där varje avsnitt belyser viktiga händelser och förändringar i regionen.

Västerbotten och Umeås historia

Författaren Birger Steckzén, en framstående svensk historiker, har noggrant dokumenterat Umeås historia i denna bok. Den första perioden, som sträcker sig från 1588 till 1721, behandlar bland annat stadens tidiga utveckling, handel och näringar, samt de utmaningar som staden stod inför under krig. Den andra perioden, 1721-1809, fokuserar på fredliga år, industriell utveckling och sociala förändringar. Tredje perioden, 1810-1888, tar upp handel, utbildning och kulturella aspekter av livet i Umeå.

Exlibris och bibliofilupplagor

Denna bok är en bibliofilupplaga, tryckt i endast 100 numrerade exemplar, vilket gör den till ett samlarobjekt. Exemplaret som beskrivs här är nummer 76 och har ett exlibris som tillhör Gustaf Boström. Boken är illustrerad och har en påkostad bindning som är ett halvfranskt band.

Om detta exemplar från Antikvariat Bothnia

Aktiebolaget Umeå Tryckerier, Umeå 1922. [14],487,[1] sidor. Illustrerad. Förlagets halvfranskt band med marmorerat pärmpapper, Umeå Stads vapen i silver och blått i relief å främre pärm, ryggtitel i silver och markerade bind. Aningen flammigt ryggskinn insmorts med Konservatorns Läderolja. [25,5x18,5 cm]. Första upplagan. Exlibris: Gustaf Boström. Subskriberad upplaga av första upplagan, tryckt i 100 exemplar för namngiven person, detta exemplar N:o 76 (stämplat på ryggen) är tryckt för Åkerbloms bokhandel som beställde tre exemplar, nummer 74-76. - Innehåller med sammanlagt XXIII underrubriker: Förord; Första perioden 1588-1721; Andra perioden 1721-1809; Tredje perioden 1810-1888. Bibliofilupplaga om 100 numrerade exemplar. Innehåller: Första perioden 1588-1721 (Om landskapet och socknen; Den första västerbottensstaden; På Sandahemmanets mark; I prövande tider. Nya privilegier; Hur staden utvecklades; Handel och näringar, På residenset; Magistraten och borgerskapet; Posten; Under krigets gissel); Andra perioden 1721-1809 (Fredliga år; Ett krig och ett kungabesök; Strömbäcks glasbruk och annan industri; Kyrkan; Inre ordning; Skeppsbyggeri och seglation. Handlande och hantverkare; Då örliga råder); Tredje perioden 1810-1888 (Handel och sjöfart; Styrelse och drätsel; Skolan; På strövtåg i staden; Från 1800-talets kulturkrönika; Kyrkans och stadens brand); Bilagor; Källanteckningar. - Birger Steckzén, född 10 oktober 1892 i Piteå stadsförsamling var en svensk historiker. Stecksén avlade filosofie licentiatexamen vid Lunds universitet 1918 och promoverades till filosofie doktor där 1920. Han blev andre arkivarie vid Riksarkivet 1921 och krigsarkivarie samma år. Steckzén var det moderna Krigsarkivets skapare. Under hans ledning förändrades Krigsarkivets position från en ringa institution relativt långt ned i den militära hierarkin till en egen myndighet direkt under försvarsdepartementet. Mellan 1921 och 1959 var han krigsarkivarie. (från Wikipedia).